164 Club of Sweden

Grunderna om D-jetronic

Senast uppdaterad 26 April 2017

Allmänt

B30E och B30F motorerna är utrustade med ett elektroniskt reglerat insprutningssystem, levererat av Bosch i Tyskland. Det benämns som D-jetronic (ibland förkortat till D-jet).
Samma system förekommer på flera andra bilmärken från samma tid. Bland annat SAAB, VW, Mercedes-Benz och Porsche.
I vissa fall kan någon/några av komponenterna vara identiska. Stämmer Boschnumret är det exakt samma del!

Komponenterna i systemet är;

Bränslefilter
Bränslepump
Bränslepumpsrelä
Bränsletrycksregulator
Elektronisk styrenhet (ECU)
Gasspjällkontakt
Huvudrelä
Impulskontakter
Insprutningsventiler
Kallstartventil
Luftfilter
Temperaturgivare för insugningsluft
Temperaturgivare för kylvatten
Termotidgivare
Tillsatsluftslid
Tryckgivare

Systemets grundprinciper

Bränslet tas från tanken av bränslepumpen och går sedan via bränsleledningarna, bränslefiltret och bränslefördelningsröret fram till insprutningsventilerna.
På bränslefördelningsröret sitter tryckregulatorn som begränsar bränsletrycket till 2.1 kp/kubikcm. Överflödigt bränsle leds tillbaka till tanken genom returledningen.
Tryckgivaren känner av undertrycket i insugningsröret och omvandlar detta till elektriska impulser som behandlas av ECU. Eftersom undertrycket i insugningsröret är proportionellt till belastningen får på detta sätt ECU information om motorns belastning.
Impulskontakterna i fördelaren förser ECU med information om varvtalet och om kamaxelns relativa läge. På basis av varvtalet bestämmer sedan ECU hur länge insprutningsventilerna ska vara öppna för att kunna ge den rätta bränslemängden. Tidpunkten för öppningarna styrs av kamaxelns relativa läge.
Insprutningsventilerna är uppdelade i två grupper där alla ventiler i samma grupp öppnar samtidigt. (1-5-3 samt 6-2-4).
Mer bränsle måste tillföras vid kallstart, under varmkörning samt vid acceleration.
Vid kallstart får motorn extra bränsle genom kallstartventilen. Kallstartventilens öppningstid, som minskar med ökad motortemperatur, regleras av termotidgivaren.
Under varmkörningen låter ECU insprutningsventilernas öppningstider vara något längre. För att motorn ska kunna gå jämnt med den ökade bränslemängden erfordras extra luft. Denna luftmängd erhålles från tillsatsluftsliden som gradvis minskar genomflödet allt eftersom motortemperaturen ökar.
Vid acceleration ger gasspjällkontakten impulser om detta till ECU som sedan låter insprutningsventilerna öppna ett antal gånger mellan de ordinarie öppningarna. Om gaspedalen trycks ner hastigt kommer öppningstiderna att öka.

KOMPONENTBESKRIVNING

Bränslefiltren är två till antalet. Ett mindre i bränsletanken och ett större strax efter bränslepumpen.
Förfiltret kommer man åt genom att lossa bottenpluggen i tanken.
Huvudfiltret bör bytas var 2000:e mil, förfiltret i tanken bör rengöras var 2000:e mil.

Bränslepumpen är monterad under bilen vid bränsletanken. Pumpen och pumpmotorn är en integrerad enhet och kan därför ej repareras utan måste bytas komplett.
Bränslet tas in i pumpens främre del och går ut i bakre delen. Genom detta arbetar motorns rotor och kol i bränslet.
Pumpen är försedd med två ventiler. Den ena öppnar om trycket av någon anledning, exempelvis stopp i tryckregulatorn eller en ledning, överstiger 4.5 kp/kubikcm. Bränslet går då runt i pumpen utan vidare tryckökning. Den andra ventilen slår av när bränsletrycket når ner till 1.2 kp/kubikcm och låter därigenom bränsleledningen mellan pump och insprutningsventiler stå under tryck när pumpen ej är igång.
Pumpen går endast 1-2 sekunder när tändningen slås till. Detta för att motorn ej ska kunna fyllas med bränsle av en läckande ventil. Pumpen arbetar endast när startmotorn slår till eller när motorn går.

Bränslepumpsreläet är placerat i motorrummet vid huvudreläet.

Bränsletrycksregulatorn är placerad på bränsle fördelningsröret ovanpå motorn. Tryckregulatorn ser till att bränsletrycket hålls konstant vid 2.1 kp /kubikcm.
För att justera bränsletrycket; anslut en tryckmätare på returledningen från regulatorn, starta motorn, lossa låsmuttern och justera trycket med sexkantbulten på regulatorn. (Drar man åt skruven ökas bränsletrycket och vice versa.) Dra därefter fast låsmuttern igen.

ECU (elektroniska styrenheten) är placerad under passagerarstolen (1972-1974), 1975 sitter den på höger torpedsida.
Det stora plastvredet på ECU är för reglering av CO-halten.
För att ta ur ECU; lossa de två skruvarna vid ena gaveln som håller ECU vid fästkonsolen, haka loss ECU ur konsolen, lossa stjärnskruven som håller kabelklamman, dra loss plastkåpan och lossa försiktigt kontaktstycket.

Gasspjällkontakten är placerad på spjällhuset och förbunden med spjällaxeln. I gasspjällkontakten finns släpkontakter som rör sig över ett "Z" format mönster. När släpkontakterna rör sig över mönstret uppstår impulser. Det hela fungerar inte som en Avanlig@ potentiometer utan varje gång släpkontakterna flyttar sig över mönstret ger detta upphov till olika impulser som sedan tolkas av ECU. Genom antalet impulser och deras täthet bestämmer ECU mängden extra bränsle som ska ges. I praktiken, hur många extra öppningar som ska genomföras och hur mycket öppningstiderna ska förlängas.
Uppsläpp av gaspedalen öppnar ett annat kontaktpar för att undvika att ECU (under uppsläppet) får impulser om behov av extra bränsle.
För att ta loss gasspjällkontakten lossa kontaktstycket, lossa de två fästskruvarna och dra loss kontakten från spjällaxeln. Kontakten måste justeras vid återmonteringen!
Enklaste justeringen sker genom att ansluta en ohmmeter mellan anslutning 14 och 17 på kontakten, montera kontakten på spjällaxeln, dra fast fästskruvarna med fingerkraft och vrida kontakten tills ohmmetern visar 0.
Vrid sedan kontakten moturs en halv grad (skala finns på kontakten) och dra fast fästskruvarna ordentligt.

Huvudreläet är placerat i motorrummet vid bränslepumpsreläet.

Impulskontakterna är placerade i botten på fördelaren. De två brytarkontakterna ger information till ECU om varvtal och kamaxelns relativa läge. ECU kan därefter bestämma dels när ventilerna ska öppna, dels öppningstidernas längd.
För att ta loss impulskontakterna; lossa kontaktstycket och de två fästskruvarna. Dra därefter kontakten rakt ut. Byt packning vid återmonteringen.

Insprutningsventilerna är sex till antalet och monterade i hållare ovanpå cylindertoppen. Ventilerna öppnar gruppvis. Nr 1, 5 och 3 i en grupp. Nr 6, 2 och 4 i den andra gruppen.
En ventil består av ett hus med en tätande nål, en elektromagnetisk spole och en returfjäder.
När spolen är spänningslös pressar fjädern nålen mot sitt säte och inget bränsle kan passera. Erhåller spolen en strömimpuls lyfts nålen ca 0.5 mm och tillåter bränsle att passera.
Eftersom nålen och ventilens öppningar är noggrant kalibrerade och bränsletrycket är konstant regleras bränslemängden endast av öppningstiden som varierar mellan 0.002 och 0.010 sek.
För att ta loss en insprutningsventil; lossa först bränsleledningen, vrid därefter hållringen moturs varefter ventilen kan lossas.
OBS! Att prova funktionen med 12V kan orsaka ännu större skador eftersom manöverspänningen ligger runt 3V...

Kallstartventilen sitter på insugningsröret under spjällhuset. Den styrs av termotidgivaren som med hjälp av kylvattentemperaturen bestämmer ventilens öppningstid.
Vid -20 grader och kallare är tiden 12 sekunder och vid +35 grader ger inte kallstartventilen längre något extra bränsle vid start.
Kallstartventilen är endast öppen samtidigt som startmotorn arbetar. Om motorn startat innan öppningstiden löpt ut slutar kallstartventilen att lämna bränsle.
Kallstartventilen är uppbyggd på samma sätt som en insprutningsventil. Dock är manöverspänningen 12V.
För att ta loss kallstartventilen; lossa först bränsleledningen och de två skruvarna. Ta sedan bort ventilen.

Luftfiltret bör bytas var 4000:e mil och är placerat i plåtburken ovanpå insuget.

Temperaturgivaren för insugningsluften är placerad i frontplåtens högra bakstycke strax under luftintagsslangen.
Genom att det elektriska motståndet i givaren varierar med temperaturen ges temperaturinformation till ECU.
För att ta loss givaren; lossa kontaktstycket och låsmuttern.

Temperaturgivaren för kylvattnet är placerad strax bakom termotidgivaren. Genom att det elektriska motståndet i givaren varierar med temperaturen ges temperaturinformation till ECU.
För att ta loss givaren; tappa ur lite kylvätska, lossa kontaktstycket och skruva loss givaren. Använd ny tätningsring vid återmonteringen.
Symptom på krånglande givare är att bilen startar normalt när den är kall men dör efter några minuter när motorn börjar bli varm. Orsaken är att eftersom givaren är defekt fortsätter insprutningen ge samma mängd bränsle hela tiden. Till slut blir det för mycket och motorn storknar av för mycket bensin.
En defekt givare går att tillfälligt ersätta med ett motstånd på 2 kiloohm för att hjälpligt kunna flytta bilen.

Termotidgivaren sitter i cylindertoppen, framför insugningsröret.
Givaren består av en bimetallfjäder som reglerar två kontakter. Vid kall motor (under +35 grader)är kontakterna slutna, kallstartventilen får ström och släpper igenom bränsle.
När bimetallfjädern värms upp böjs denna och öppnar då kontakterna. Kallstartventilen bryter då bränsletillförseln.
Uppvärmningstiden för bimetallfjädern, och därigenom kallstartventilens öppningstid, varierar med motortemperaturen.
För att ta loss givaren; tappa ur lite kylvätska, lossa kablarna och skruva loss givaren. Använd ny tätningsring vid återmonteringen.

Tillsatsluftsliden (1972-1974) är placerad i cylindertoppens främre högra sida och har därigenom sin känselkropp i kylsystemet.
Luftsliden styrs av en bimetall som expanderar vid uppvärmning. Vid -25 grader är luftsliden helt öppen och vid +60 grader helt stängd.
Vid kallstart håller luftsliden öppet för att ge extra luft till insuget, olika mycket beroende på yttertemperaturen. Allt eftersom motorn värms upp sluter luftsliden för att vid varm motor vara helt stängd.
För att ta loss luftsliden; tappa ur lite kylvätska, lossa de båda luftslangarna, skruva ur de båda insexskruvarna och dra loss luftsliden. Använd alltid ny packning vid återmontering.

Tillsatsluftsliden (1975) är placerad ovanpå insugningsröret och elektriskt reglerad.
Grundprincipen är densamma som -74 men bimetallen värms i detta fall upp av en elektrisk krets.
För att ta loss luftsliden; lossa de två luftslangarna, lossa kontaktstycket och skruva sedan ur de två fästskruvarna.

Tryckgivaren är ansluten till insuget med en slang.
Tryckgivaren består av ett membran, ansluten till en rörlig kolv och en fjäder, som vid rörelse ger upphov till en elektriska impulser som går till ECU. Högt undertryck innebär hög belastning.
Det går även att justera luft/bränsle blandningen med hjälp av tryckgivaren.
I tryckgivarens framkant (under en plastplugg) finns en skruv. Drar man åt skruven ökar man belastningen på fjädern vilket i sin tur medför mindre rörelsefrihet för kolven. Detta reducerar signalen till ECU vilket i sin tur medför att mindre bränsle sprutas in. På detta sätt ökas luft/bränsle blandningen.
VARNING!!! Detta är inget man bör ge sig på utan att vara medveten om riskerna för motorskador vid felaktig justering !!!
För att ta loss tryckgivaren; lossa kontaktstycket, lossa slangen till insuget och lossa de tre fästskruvarna.

Tomgången justeras med justerskruven som sitter på slangarna mellan luftsliden och spjällhuset.

CO-halten justeras med vredet på ECU.

Kabelhärvan
Alla kontaktstycken är skyddade av gummihöljen. Kontrollera dessa för att undvika problem med fukten.
Kablarna i härvan är individuellt numrerade. Se nedanstående tabell.

Nr - Från - Till
1 - ECU - Temperaturgivare för insugningsluft
3 - ECU - Insprutare cylinder nr 1
5 - ECU - Insprutare cylinder nr 2
3 - ECU - Insprutare cylinder nr 3
5 - ECU - Insprutare cylinder nr 4
4 - ECU - Insprutare cylinder nr 5
6 - ECU - Insprutare cylinder nr 6
7 - ECU - Tryckgivare
8 - ECU - Tryckgivare
9 - ECU - Gasspjällkontakt
10 - ECU - Tryckgivare
11 - ECU - Jord
12 - ECU - Impulskontakter
13 - ECU - Temperaturgivare för insugningsluft
14 - ECU - Gasspjällkontakt
15 - ECU - Tryckgivare
16 - ECU - Huvudrelä, anslutning 87
17 - ECU - Gasspjällkontakt
18 - ECU - Startmotor, anslutning 50
19 - ECU - Pumprelä, anslutning 85
20 - ECU - Gasspjällkontakt
21 - ECU - Impulskontakter
22 - ECU - Impulskontakter
23 - ECU - Temperaturgivare för kylvatten
24 - ECU - Huvudrelä, anslutning 87
26 - Insprutare cylinder nr 1 - Jord
27 - Insprutare cylinder nr 2 - Jord
28 - Huvudrelä, anslutning 87 - Jord
29 - Insprutare cylinder nr 3 - Jord
30 - Insprutare cylinder nr 4 - Jord
31 - Termotidgivare - Pumprelä, anslutning 30 och Startmotor, anslutning 50
32 - Temperaturgivare för kylvatten - Jord
35 - Bränslepump, anslutning minus - Jord
36 - Bränslepump, anslutning plus - Skarvstycke
37 - Skarvstycke - Pumprelä, anslutning 87
38 - Huvudrelä, anslutning 86 - Tändning
39 - Insprutare cylinder nr 5 - Jord
40 - Insprutare cylinder nr 6 - Jord
45 - Huvudrelä, anslutning 85 - Förkopplingsmotstånd

Mejl och kontaktuppgifter

Back to our main page

Tillbaka till vår huvudsida